Ni vet när man länge kämpat för något? Tagit lite för många käftsmällar, lett fint tillbaka och funnits där 110% genom allt. Det vanliga misstaget. Nu är det gjort igen och jag blir så himla trött på mig själv och jag fattar inte hur många gånger jag ska behöva snubbla i samma, jävla grop. Tydligen för många gånger så snart lär jag vricka foten eller bryta ett ben. Aldrig fyller mitt Kharma igen den där gropen heller och låter mig hitta en groda där istället som jag kan kyssa och vips förvandlas till en prins. Nej, jag kysser fortfarande träskgrodorna som bara tar och tar men inte ger ett ynka skit tillbaka.
