Min kropp börjar ta ordentligt med stryk. Dels beror det på dålig mat, mycket och hård träning, och så ligger det tonvis med stress över mig. Så att jag var fullkumligt slut igår när jag kom hem från träningen var kanske inte så konstigt. Kroppen ville inget annat än att gå och lägga sig, medan mina tankar bara vandrade omkring bland alla kurser som jag läser. Det är jobbigt när man kommer till en sån punkt att man känner att man vill men man inte kan. Då byggs stressen upp ännu mer och man måste lära sig att hantera den typen av stressen. För jag antar att det är ungefär såhär jag kommer må under ytterligare fem år. Det var alltså inte bara under gymnasietiden.
Som plåster på såren är det torsdag idag och jag ska faktiskt ta och åka hem lite tidigare än vanligt. Det är för att det vankas skidtävling till helgen så vi kommer åka redan imorgon. Kommer bli skönt, samtidigt som man har ett till litet stressmoment i att man missar en dag från skolan. Det är bara att bita i!
