Vad skönt det är att softa hemma i soffan efter en löprunda. Kroppen är sådär skönt tung som den bara är när man har gjort en ordentlig ansträngning och man kan riktigt känna sin egen puls när man ligger helt avslappnad. Sprang samma runda som vanligt och idag kändes kroppen mycket piggare och flåset var inte sådär flåsigt som det brukar vara annars. Tror helt enkelt jag börjar komma in i dom här fyra kilometrarna nu och att det snart är dags att lägga på en kilometer eller två, men jag ska springa sträckan någon gång till för att mjuka upp mig efter vinteridet ordentligt, haha. Stolthetskänslan smyger sig på även om det inte gick speciellt fort och inte var speciellt långt men jag grejade det och det är det som räknas!
Tänk att imorgon är det fredag igen och jag har varit här uppe i Sundsvall en hel vecka. Känns konstigt nog som att jag nyss kom hit, men det ska bli himla skönt att få komma hem till finfina Sandviken igen. Den här gången för en längre visit då jag stannar hemma enda till söndag nästa vecka. Skönt för kropp och själ att få vara i sina hemtrakter tillsammans med folk man känner och bryr sig om, och så kan man släppa skolan för ett ögonblick. Ja, det är sånna stunder som betyder allra mest<3