Min sambo. Dom orden räcker. När han inte kan göra någonting rätt så blir man tillslut less. Jag gör allt hemma, ALLT! Hans nyårslöfte var att hjälpa till mer hemma men jag kan inte sluta fundera på från när det nyårslöftet börjar gälla. Jag är sur, arg, less, ledsen och besviken. Besviken på att det alltid är jag som ska behöva ta initiativen och se till så saker blir ordentligt gjorda. Annars blir dom inte det. Jag får aldrig koppla av.
Mitt löfte borde varit gör mindre hemma. Just för min egen skull, för att jag ska må bra. Sen får han sköta sitt liv, sina behov, men att jag gör min del. Det vore det mest rättvisa efter allt jag gjort för honom. Och det bästa för min kropp och själv, mitt liv.
Ta idag som ett exempel. Jag kastade mig i soffan som han gör varje dag han kommer hem från jobbet. Det är jag som får ta tag i matplanering och förberedning. Idag när jag tog hans roll, tog han min då? Nej.
Nu ska jag bry mig om mig själv. Göra GODA biffar (där jag följer receptet så allt smakar bra), åka och träna sen sist packa min väska inför Stockholm i helgen. Äntligen en fri helg. Jag-längtar-så-mycket!
<3
Irriterande
publicerat i
Allmänt;