När man cyklar till jobbet samtidigt som tidningsbilen åker runt med morgontidningarna, så vet man att man är uppe tidigt. Väldigt tidigt. Den enda skillnaden är att tidningsutdelaren slutar snart, får åka hem och krypa ner i en skön säng. Jag slutar inte förens 17:45, alltså 12 timmar senare. Jippie! Men när man cyklar sådär till jobbet, efter att ha klivit upp strax innan fem, så känner man sig ändå någorlunda pigg. Tror man. I själva verket funkar inte kroppen som den ska varken i reaktionen eller i tankarna. I morse efter att jag var i omklädningsrummet för att byta om, så kommer jag tillbaka i full skyddsutrustning men i foppatofflor. Kom igen! Var bara att vända och gå ner tillbaka och sätta på sig verkstadsskorna och se glad ut :)
